Havet...

Mörkt, pulserande...
Fullkomligt vibrerande av liv
Underbart vackert, starkt, krävande men samtidigt oerhört varsamt och ömsint

Jag kastar mig handlöst ut i det stora okända hav som lockar mig så otroligt
Förhoppningsvis räcker mina simkunskaper och jag håller huvudet ovanför ytan
Även om jag sjunker så har jag iaf fått känna vattnets smekningar och njutit av dess omfamning
Kanske klarar jag mig till andra sidan med någon enstaka kallsup
Eller så stannar jag i detta underbara hav resten av livet...

Du är mitt hav....

Je táime mon cherie !



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0