Sågdammen

Stod och såg ut över dammen tidigare idag.
Den var större än jag någonsin sett tidigare, så mycket vatten.
Det är något förtrollande med stora vattenmassor.
Sån energi och rå styrka att man blir alldeles knäsvag.
Forsen dånade öronbedövande och vattenmassorna kastade sig hejdlöst ut i ingenting.
Vilken dragningskraft.
Jag har svårt att förstå hur man vågade balansera mellan stenfundamenten på en smal bräda rakt ovanför forsen när man var 6-7 år.
Fast då visste man ju inte, hur farligt det var.
Man var ju odödlig.
Stirrade ner i virvlarna nästan hypnotiserad, och tänkte för mig själv.
Va lätt det skulle vara......

Till min dotter Saga

Jag ligger i sängen och lyssnar till Dina lugna andetag
Du rör Dig lite och smackar  med munnen
Jag ler, lägger mig på sidan och iaktar Dig
Du trutar med läpparna och ger små ljud ifrån Dig
Kärleken till Dig väller upp inom mig och ögonen tåras
Du är det finaste som finns i denna värld
Snart kommer Du öppna dina stora blå ögon, se djupt in i mina och le mot mig
Ett leende som värmer ända in i själen
Att börja dagarna på detta underbara sätt har gjort att jag insett meningen med livet
Du är i alla fall meningen med mitt

Jag älskar Dig så oerhört mycket

Solsken fast en grå himmel

Ibland upplever man såna där fantastiska saker som bara gör en så himla lycklig.
Solsken mitt i regnet till exempel !
Massor av små solar för att vara exakt.
Barns pärlande skratt när himlen precis öppnat sig.
Små detaljer i ett barns vardag som blir till stora upplevelser och minnen för livet.
Saga var min sol i regnet idag.
Plask i vattenpölar och balanserandes ett paraply som var alldeles för stort.
Med ett leende som skulle knäcka vem som helst.
Älskade lilla trollunge!
Att bli varm av lycka innombords när man ser sitt barn njuta av livet är en fantastisk gåva.

Idag kan inget gå fel.
Tack min lilla prinsessa för att du gör mig så lycklig!

Min eviga kamp mot ämnesomsättningen

Jag önskar att det inte vore så svårt.
Är oerhört trött på att se ut som jag gör när jag vet att jag lever betydligt sundare än många smala människor.
Jag har ingen strävan efter att bli smal, men det skulle vara skönt att kunna se sig i spegeln och slippa se en michelingubbe.
Om det vore så att jag vräkte i mig av allt som man vet att man inte ska äta och inte rörde på mig så skulle jag inte säga så mycket. Men när man verkligen undviker onyttigheter och motionerar flera gånger i veckan känns det tufft.
Min sköldkörtel är kass, har dåliga värden men inte tillräckligt dåliga för att få medicin. - Du får kämpa lite hårdare bara, säger läkarna åt mig.
Nu har jag sommarlov, men innan Saga blev ledig från dagis så promenerade jag 2 gånger 40 min, 2 ggr om dagen 4 dar i veckan, plus gym 2-4 ggr. Resultat, inte ett skit i viktnedgång.
Jag höll på så i nästan 1 års tid så det var kontinuerligt.
Vill inte se ut så här längre.
Jag har alltid haft svårt för extrema bantningsmetoder eftersom jag tror på mottot, äta rätt o röra på sig.
Men när inte det funkar så va fan ska man göra?
Jag kommer alltså börja banta snart, måste få bort iaf  20 kg och i den här takten hinner jag dö av ålderdom innan jag är där.
Nej, min ämnesomsättning ger jag inte mycket för, nån som vill byta?????

Uttråkad till döds

Har efter en intensiv vecka sett fram emot lugnet på kvällarna när Saga lagt sig.
Sitter nu här och bara håller på å kreverar för jag är så uttråkad.
Vet inte vad jag ska göra, det kryper i mig...
Har lust att skrika rakt ut!
Det värsta är att när jag har så här tråkigt är det lätt att göra nåt dumt!
Vill inte men känner att jag skiter i vilket snart
Uttråkad ikväll, må bra imorgon eller ha skoj ikväll o må skit imorgon.
Det är egentligen den stora frågan...

FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAANNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN

WWWWWWWWEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

nej, fan nu plockar jag fram luren, tror jag....

Djungelpromenad

Att smyga runt i den snårigaste skogen ni kan tänka er med utfällt fiskespö
Det är inte alls särskilt lätt...
Men jäklar va skoj!
I mellan åt så kändes det som om man befann sig på en helt annan plats på jorden
Jag har klättrat över stockar o stubbar, vadat genom ängar av brännäslor, fastnat i lera och fallit ner i hål.
Fick en gren i ögat så jag trodde hornhinnan skulle bli permanent kass ( ingen fara, bara lite röd)
När jag klev ner i hålet var det en otrevlig gren som stod upp och nästan spetsade mig, resultat, väldigt blå!
Jag såg några fiskar i bäcken, en riktigt stor o några små, dom ville inte alls nappa.
I stället blev det en liten utomjording med slemmig grön o svartrandig kropp som fastnade på kroken, Usch.
Framåt natten kom vi fram till en liten liten "sjö"
Det var så himla vackert o rofyllt där att jag hade kunnat gråta.
Travandet fram och tillbaka i "djungeln" skulle vara värt att göra om 10 gånger bara för att få se denna plats.
Det kändes nästan trolskt på nåt vis
Jag vet att jag måste tillbaka dit.
Någonting där lockar o kallar på mig.
Vem vet, det kanske är Näcken ;-)
Den lilla
  

Vill bara gråta och skratta =)

Känslorna går i vågor inom mig just nu.
Ena sekunden kan jag skratta högt för mig själv för att nästa brista i gråt som skakar hela kroppen.
Vill inte vara så här kluven, varför kan det inte vara ideligen solsken inom mig nån gång?

( Ser du mörkret i mitt hjärta ser du mörkret i min själ, jag gråter utan tårar o jag hatar utan skäl)

Fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan

Jävla skit o alla fula ord ni kan tänka ER.

Önskar alla känslor inom mig åt skogen, för även om dom är possitiva i sin mening så gör dom mig illa.

Jag ska Fan aldrig någonsin vara svag igen!

Åt helvete med världen, NU stänger jag av mina känslor för gott!
 

RSS 2.0